Blåslagen
Kategori: Barndomsminnen
Dagen då mamma och pappa gifte sig var det mysigt hemma. Vi åt god mat efter vigseln i församlingshemmet där mamma bar jätte fin lila klänning som Camilla hemma i tygaffären hade sytt upp till henne. Det var glada miner och alla vuxna hade börjat göra sig i ordning inför bröllops festen.
Vid detta tillfället så gick jag i 3an men hade redan börjat ta ansvar för min yngre syskon. Jag tog med mig syskon till mammas vän som skulle passa oss.
Dagen efter så fick jag återigen ta med mig syskonen, fast nu skulle vi hem. Vi var jätte glada och ville höra om allt som hänt på festen. Men när ja öppnade ytterdörren till vår lägenhet så önskade jag att jag aldrig tagit dit mina yngre syskon.
Mamma mötte oss i dörren. Blåslagen från huvud ner till tårna, hennes läppar var spruckna, ögonen var svullna och blåa. Hon grät kommer jag ihåg. Jag själv bara stirrade på henne med stora ögon och såg pappa smyga förbi in i sitt rum och stängde dörren.
Jag gick och satte mig med mamma i soffan och hon sa att hon mådde bra och att vi inte skulle vara rädda.
Sen var det inget mer den saken...
Detta var den första gången jag såg mamma misshandlad av pappa, men det var inte den sista!